Kan VR hjälpa till med behandling av ätstörningar?

Det flesta personer har en dynamisk relation till sin kropp, men för en stor del av populationen är det enbart av en negativ karaktär. Att stundvis kritisera sin kropp och att ha en negativ självbild i korta perioder är något de flesta personer upplever under sin livstid, men för en grupp individer styr bilden av den egna kroppen både den psykiska hälsan och möjligheten att fungera i vardagen. Enligt forskning är det ca 2% av befolkningen som lider av någon form av ätstörning (livstidsprevalens mellan 1-4% för anorexi för  kvinnor och <1% bland män i alla åldrar), dock är mörkertalet för ätstörningar hög då symptom dels kan vara milda och oupptäckta under en längre period, och dels kan det finnas ett stort mörkertal bland män som inte uppfyller specifika kriterier men kan lida av svåra ätstörningar.

Ätstörningar, speciellt anorexi, har också en hög dödlighet, både med och utan psykiatrisk samsjuklighet och självmord. Men med rätt behandling kan man rädda många liv. Vid studier som följer anorexipatienter kan man se en full remission (återhämtning) på 66.8% efter en femårig uppföljning. Hur framgångsrik behandlingen är handlar ofta om sjukdomsbilden och samsjuklighet.  

En av dominerande karaktärsdragen för ätstörningar är extremt negativ kroppsbild. Hur den extremt negativa kroppsbilden uppkommer, och de komplexa grunderna till ätstörningarna, är något forskarna fortfarande vet ganska lite om, även om det finns mycket kunskap och teorier om sjukdomsförloppet. Det man observerat är att triggern till ätstörningar är en mix av emotionella, sociala och fysiska triggers.  

Enligt flera forskare anses extrem negativ kroppsbild vara en av de viktigaste komponenterna till att ätstörningen uppkommer, och grunden till att den är så svår att bota.

En extremt negativ kroppsbild är något som är svårt att behandla, och är oftast anledningen till att återfallsfrekvensen är hög för alla typer av ätstörningar.

Enligt forskarna rör sig det negativa kroppsbilden om fel representation av kroppen. Till stor del rör det sig om föreställningar om att kroppen är mycket större än vad den är. Det rör sig dessutom inte bara om visuell misrepresentation av det egna kroppen men även sensorisk vanföreställning där man har svårt att avgöra, rent sensoriskt, hur kroppen rör sig och kropps-utrymmet. Därav är behandling där man bara adresserar det visuella representationen av kroppen, otillräcklig. 

VR SOM VERKTYG MOT NEGATIV KROPPSBILD

Tack vare VR har forskare kunnat bemöta både den sensomotoriska felbedömningen och överestimeringen kring kroppens mått hos de som har en ätstörningsdiagnos. En studie använde “the rubber hand illusion” tekniken applicerad på hela kroppen för att få försökspersoner som hade anorexidiagnos att byta kropp med en avatar med en “normal BMI” (bmi 21-25).

Fig 2. Experimental set up. Experimenter touching participants’ actual abdomen with a movement sensor, stroking movements are displayed in VR (inlay).
doi:10.1371/journal.pone.0163921.g002

Under studiens gång fick försökspersonerna (30 stycken) samt en frisk kontrollgrupp (29 stycken) svara på diverse frågor kring hälsa och mående samt fylla i ett antal skattningsskalor relaterade till ätstörningar. Utöver det fick de estimera sina kroppsmått. Efter att de fått “byta kropp” med en avatar med normal BMI, fick de åter estimera sina kroppsmått – direkt efter upplevelsen, 2 timmar och 45 minuter senare. Gruppen som led av ätstörning överskattade sin storlek oftare i jämförelse med friska kontroller. Efter simulationen där de fick taktilt byta kropp med en normalbyggd avatar kunde man se att gruppen som led av ätstörningar återgav mått som var närmare deras egna mått än tidigare, direkt efter simuleringen, och effekten kvarstod vid utfrågning 2 timmar och 45 minuter senare. Även kontrollgruppen förbättrade sina resultat, dock inte i samma utsträckning.

Fig 1. Front, side and back view of the avatar from a third person perspective.
doi:10.1371/journal.pone.0163921.g001

KAN VR ANVÄNDAS SOM KOMPLEMENT ELLER ISTÄLLET FÖR KOGNITIV BETEENDETERAPI?

Inom psykiatrin är kognitiv beteendeterapi en rekommenderad terapi som behandling för ätstörningar. Men hur är det med virtual reality?

Hetsätning är en annan ätstörning som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan hos dem som är påverkade. Hetsätning och bulimi kan överlappa, men är olika diagnoser som kan existera oberoende av varandra. I en studie rekryterade man 20 kvinnor som enbart hade en hetsätningsdiagnos (utan att ha haft andra ätstörningsdiagnoser) med BMI över 30. Försöksdeltagarna delades upp i två slumpmässigt utvalda grupper :

1) försöksgruppen med genomsnittlig BMI på 44 och

2) kontrollgruppen med genomsnittlig BMI på 42.3.

Medan den ena gruppen fick traditionell KBT och terapisamtal, fick försöksgruppen VR-baserad terapi. Båda grupperna fick samma dietschema. Proceduren om VR-terapin kan läsas mer om i författarnas artikel.

I korta drag såg forskarna att VR-terapin var mer effektiv än KBT när det gällde att förbättra den generella självskattade psykiska hälsan hos patienterna, höjde deras positiva uppfattning om kroppen samt ökade deras motivation till att minska på hetsätningen. Det var dock ingen skillnad mellan KBT och VR när det kom till påverkan på hetsätningsbeteendet under de 6 veckorna som experimentet pågick, utan båda behandlingarna gav effekt för bättre kontroll över hetsätningen.

KAN VR BIDRA TILL KROPPSPOSITIVITET HOS PERSONER UTAN ÄTSTÖRNINGAR?

Det som har visat sig genom studier gällande ätstörningar och VR är att även deltagare som är i kontrollgruppen får en effekt av VR och får därmed en mer positiv syn på sin kropp. Men frågan är varför?

Det finns många teorier om hur vår perception av kroppen styrs av de bilder och sociala normer vi utsätts för. Enligt teorier (och till viss mån observationer) kan även friska personer få bättre bild av kroppen genom att utsättas för scenarion där kroppen får se ut utanför de normer man vanligtvist möter och kroppsbyggnader som inte är lik ens egen. Man tappar därav den essentiella kontrollen över utseendet och det blir en form av “exponeringsterapi” där vi lär oss att acceptera yttre förändringar.

DET BEHÖVS MER FORSKNING

Många forskare anser att VR är ett fantastiskt verktyg för behandling, diagnostisering och forskning kring ätstörningar. Tyvärr är både de återgivna studierna och studier i allmänhet kring ämnet endast korrelationsstudier, men få eller inga uppföljningar och små försöksgrupper. Det behövs fler studier, och framför allt fler kliniker ska välja att använda tekniken i sina behandlingar. I Sverige kommer ett unikt projekt att påbörjas där stockholms läns landsting och företaget Mimerse kommer att etablera ett pilotprojekt med VR som behandlingsmetod för ätstörningar.

Känner du att du har en extremt negativt självbild, bör du prata med någon. På 1177.se  finns din närmaste kurator eller behandlingsenhet.

 

Almira Thunström

Almira Osmanovic Thunström är kognitiv neurovetare med masterexamen i medicinsk vetenskap med inriktning på psykiatrisk epidemiologi från Karolinska Institutet. Hon har forskat/studerat neurovetenskap på doktorsnivå. Almira driver VRpsykiatri.se, portalen med alla kontakter och resurser du behöver för att aktivera VR som behandlingsform inom psykiatrin.

Anmäl dig till VR Sveriges nyhetsbrev

Du får de senaste VR-nyheterna, information om kommande events och mycket mer.