Spelrecension: Apex Construct för HTC VIVE

Apex Construct (Steam / Oculus) är debutspelet från den svenska spelstudion Fast Travel Games. Studion grundades 2016. Trots detta är där ingen brist på kompetens då grundarna är några riktiga veteraner med bakgrund från kända spelföretag som Rovio, Dice, EA och Avalanche. Något som är relativt ovanligt för en så pass stor och erfaren studion som Fast Travel Games, är att de är helt inriktade på VR. Därför är det inte så konstigt att undertecknad har varit lite sugen på att få sätta tänderna i detta spel!


Apex Construct: SF-historia i ett postapokalyptiskt Stockholm

Apex ConstructNär spelet börjar, hör du en mörk och stabil röst ute i vad som ser ut att vara ett digitalt kosmos. Ett mycket vackert sådant. Du slår upp ögonen.

Rösten säger att han har letat efter dig, länge. Din vänstra hand har blivit ersatt av en robothand. Det var tydligen komplikationer under resan hit berättar rösten. Du känner dig utvald. Trots förvirringen av att inte veta riktigt vart du kommer ifrån, eller vart du nu är, så känner du dig trygg med rösten som pratar med dig.

Rösten tillhör Fathr, en avancerad AI som behöver en hjälpande hand att ställa världen till rätta. Han behöver dig och att du överlever ett postapokalyptiskt Stockholm bebott av robotar som tydligen måste anfalla så fort de ser dig! Han behöver din hjälp att besegra Mothr och rädda världen.


Ja just det, världen har gått sönder, verkligen sönder. Det är revor i verkligheten där tidigare nämnda kosmos ser ut att läcka in eller ut och byggnader ligger vikta, eller så lutar de på konstiga sätt á la Inception. Naturen har tagit över staden och det är tydligt att människorna är borta sedan länge.

Du besegrar robotar på löpande band och letar energiceller för att öppna dörrar. Du knappar på gamla datorer för att komma åt information om vad som hänt och du springer runt för att utforska den nya världen. Allt för att Fathr säger till dig att göra det. Väldigt tidigt i spelet börjar man tvivla på om allt som Fathr säger är sant. Det verkar som om det varit många fler innan dig som blivit hämtade från “the void” och hjälpt AI:n på samma sätt som du. Några av dem har lämnat efter sig loggar i de gamla terminalerna som finns här och där.

Du besegrar våg efter våg av Mothrs robotar, men ju längre in i konflikten du tar dig desto mer tvivlar du på att Fathr har goda avsikter. Men du vet inget annat och dessutom är det riktigt roligt att skjuta robotar med pilbågen så det gör inget! Det är en spännande och engagerande berättelse som man hela tiden vill ha mer av. Vad är det som har hänt här? Vart tog alla människor vägen och hur tusan gick det till? Vem eller vilka skapade de två mäktiga AI programmen och till vilket syfte?

Utforskning, miljöer, grafik

Tyvärr måste man pussla ihop mycket av handlingen med hjälp av att läsa i diverse datorterminaler som finns lite varstans. Jag gillar inte riktigt att man måste läsa sig till handlingen och speciellt inte i VR. Det hade varit bättre om handlingen hade berättats genom videos eller ljudloggar (några ljudloggar finns). Det var ok, till och med runt 2006, att behöva läsa loggar för att få hela storyn men inte 2018. Det finns dessutom många terminaler som skall gås igenom…

Är det gnälligt av mig? Med tanke på att man måste uthärda att skriva “dir” för att lista filerna och “open” för att öppna filerna i ett DOS-likt operativsystem för att kunna läsa informationen så är det befogat att jag gnäller. Det är inte helt lätt att alltid pricka rätt på terminalernas tangentbord! Fortfarande fyra timmar in i spelet kommer jag på mig själv med att hålla andan när jag ska pricka bokstäverna. Då är ändå trackingen hos HTC Vive väldigt mycket bättre än för stackarna som spelar via en PSVR. Det är helt enkelt bökigt och jag hade mycket hellre sett att man valt ett peka-och-klicka interface. DOS är helt enkelt inte roligt och spelmekaniken blir för mig snabbt gammal…

Musiken i spelet är stämningsfull och vacker. Den talar om för dig när det finns fiender i närheten och när du besegrat alla. Volymskillnaderna i musiken är onödigt stora ibland när det ska betonas något viktigt i handlingen. Jag rekommenderar därför från erfarenhet att man inte spelar på högre än medelhög volym.

Färggrann design i Apex ConstructGrafiken är VR-typiskt lite enklare, sett till detaljer. Travel Games har använt en lite mer pastellig palett när det kommer till färgerna vilket bidrar till en speciell stämning i spelet. Grafiken är riktigt bra och den känns genomarbetad. Allt från den fina arkitekturen till det blåa digitala kosmos som lyser igenom i miljöerna här och var. Detta i kombination med vacker natur och de sterilare fabrikslokaler bygger en fin och ganska varierad värld att utforska.

SE ÄVEN: Kim Aava från Fast Travel Studios berättar om designstilen i Apex Construct på Sthlm VR Meetup #14

Tyvärr är det inte så mycket att interagera med. Visst kan du plocka upp en och annan liten tallkotte eller låda, men jag vill plocka upp allt och sen stapla sakerna på varandra. Jag vill kunna ta brandsläckaren från väggen och slänga iväg den mot datorn på andra sidan rummet, i kombination med en välriktad pil så att den sprängs halvvägs i luften. Men… tyvärr så går inte detta. Synd, men absolut inte nödvändigt. Spelet bär sig väldigt bra ändå!

Spelmekanik och strider i Apex Construct

Strider i Apex ConstructAtt hantera alla prylarna i din inventory känns smidigt. De ploppar upp över din robothand med ett lättbegripligt interface. Här väljer du t ex pilar till din pilbåge. Det är också här du förvarar burkar med supernyttig läskeblask som besitter läkande egenskaper. Befinner man sig dock i en stressad situation så går känslan snabbt från att det är smidigt till bökigt. Detta eftersom man måste ta upp menyn varje gång man vill välja en ny pil och risken att man väljer fel pil i stridens hetta är överhängande stor. Något som kostade mig livet många gånger.

I början av spelet var mötena med de fientliga robotarna enstaka och med långa mellanrum. De var inte särskilt svåra att besegra vilket bidrog till en lugn stämning (på ett bra sätt). Perfekt för någon som är kass på att sikta med pil och båge. Ett smärtsamt faktum som jag fick acceptera, men som tur är kan även en sådan som jag besegra mina motståndare när de har kommit nära nog. Det är dessutom en himla tur att pilarna aldrig tar slut! Det gäller i och för sig bara standard-pilarna, special-pilarna tar tillfälligt slut och man får vänta en stund innan man får nya automatiskt.

Striderna mot enstaka fiender går som sagt lätt och är inte speciellt utmanande, men längre fram kommer de fientliga robotarna i vågor (två-tre robotar i taget). Det är här det blir riktigt kul att strida i Apex! Även om jag får börja om flera gånger så ger jag inte upp, det är för kul för att ge upp! Striderna är något Fast Travel Games har fått till riktigt bra. De känns smidiga i room scale och känns som riktiga träningspass på sina ställen. Det är kul att ducka och hoppa undan för inkommande projektiler, men man har även en effektiv sköld att skydda sig med. Skölden tål dock inte hur mycket stryk som helst utan måste ladda om efter ett visst antal träffar.

Utöver problemet med val av pilarna så var det heller inte helt lätt att fylla på “hälsometern” när det verkligen gällde. Det vill jag lova! Här ska du öppna menyn och ta ett stadigt grepp i en aluminiumburk med läskeblask av finaste kvalisort och föra den till munnen för att dricka den i sann VR-anda. Mitt stackars headset… Det smäller till rätt bra när jag i vildaste panik försöker halsa burken för att slippa dö och börja om igen! Dessutom kollar jag rakt upp i taket samtidigt som jag “dricker” och detta gör att jag har väldigt dålig koll på var mina fiender håller hus. Det är oftast ingen trevlig överraskning när man tittar ner igen…

I övrigt kan jag tycka att striderna hade blivit ännu roligare med lite mer variation på fiender (och bossar). Det blir lite mycket av samma och jag nästan förvånas över att det inte tillkommer några nya robotar närmare slutet. Oavsett gillar jag verkligen striderna som känns intressanta och välgjorda.

Några irritationsmoment

Sa jag förresten att det går att uppgradera din gear? Detta gör du med poäng som du både plockar från besegrade robotar och som finns gömda lite varstans på banorna. Tyvärr blev det inte så många poäng för min del. Man förlorar nämligen de man plockat på sig under uppdraget om man blir dödad…

Att behöva ägna sin tid åt “Backtracking” och återanvändande av banor… Det är något jag verkligen avskyr. Det är helt okej i öppna världar såsom Fallout med att gå tillbaka till platser man redan besökt för ett nytt syfte, men med en så pass linjär bandesign som det är i Apex så passar det inte riktigt. Det är inte överdrivet mycket eller så men jag är allergisk mot detta. Det känns bara som ett enkelt sätt för utvecklarna att få ut mer av befintligt content. En genväg från utvecklarnas sida när spelet behöver mer speltid utan att behöva lägga en massa arbetstimmar.

Avslutningsvis…

Missförstå mig inte för ”gnället” ovan! I sin helhet gillar jag Apex Construct riktigt mycket. Det är välgjort och har du några hundralappar att avvara så är detta ett bra köp oavsett vad du är för en speltyp. Spelet får min rekommendation! (Apex Construct på Steam / Oculus )


PLUS

  • Välgjort och stämningsfullt.
  • Vackert
  • Roliga strider

MINUS

  • Kunde varit mer interaktivitet i miljöerna
  • Att skriva på tangentborden!
  • Banor återanvänds

Henrik Rytterås

Henrik har spelat spel hela sitt liv. Från de tidigaste spelkonsolerna med pong till playstation och Tomb Raider. Från 286:an på skolan i mellanstadiet till modern speldator. Henrik försörjer sig som Produktionsberedare/Produktionstekniker samt egenföretagare. Han älskar kampsport och driver en egen Submission Wrestling klubb. Det blir mycket lek och stoj hemma med tre barn en fru och en katt. Ganska kräsen när det gäller spel. Tröttnar väldigt fort på gamla koncept som går igen. Henrik är förresten självutnämnd uppfinnare… Tekniknörd in i själen och helt såld på VR/AR!

Anmäl dig till VR Sveriges nyhetsbrev

Du får de senaste VR-nyheterna, information om kommande events och mycket mer.