VR för stresshantering: bakgrund, metod, app-tips

Går det att använda VR för stresshantering? Virtual reality har fått uppmätt effekt som behandlingsverktyg i olika grenar av psykiatrin. I denna artikel förklarar vi stress från ett biologiskt perspektiv, samt sammanställer forskning som påvisar att VR är likställbart med kognitiv beteendeterapi i att behandla stress. Dessutom får du tips på appar som du kan ladda ner och testa med dina egna VR-glasögon!


Stress är en naturlig kroppsfunktion

Stressreaktionen är en av våra viktigaste funktioner. HPA-axis (hypothalamic-pituitary-adrenal axis) är ett viktigt system som skickar fly eller slåss signalen till vår kropp och har historiskt sett skyddat oss mot faror och haft en betydande del i artens (homo sapiens sapiens) överlevnad. Funktionen är en av de äldsta vi har, och är därmed del av det limbiska systemet, eller så kallade “reptilhjärnan”. HPA-axis är även inblandad i styrsel av immunförsvaret och ämnesomsättningen. Vid stress omprioriteras alla funktioner som är kopplade till det limbiska systemet för optimera skyddet av kroppen mot en attack. Lymfocyterna, som är immunförsvarets principiella styrgrupp gentemot främmande kroppar och skador, struktureras om för att förbereda sig för skador snarare än t.ex. pågående cellmutationer. Ämnesomsättningen, och resterande endokrina systemet, justerar insulinet och kortisolet så att man blir vaknare och mer alert, men på bekostnad av homeostasen, den utjämnande kraften som gör att kroppen alltid strävar att befinna sig i hormonell balans. Under stress tas kroppens system till dess yttersta beredskapsläge.

Stress ur neurobiologiskt perspektiv, illustration

Under en kortare period är det ingen fara, kroppen återgår till homeostas när “faran” eller “utmaningen” upplevs över. Stressen blir en mindre “kostnad” för kroppen, men gynnar även kroppen och kognitionen då den optimerar diverse processer vid utmanande uppgifter som t.ex. träning.


Men vad händer när stressen inte tar slut, när utmaningar hopar sig en efter en på rad? När kroppen aldrig når homeostas, börjar kroppen känna av biverkningar som sedan skapar onda cirklar.  Man förlorar sömn och/eller får stressrelaterade matvanor, som ytterligare drar upp stressen, och skapar en loop av stress och sömnsvårigheter med viktförändringar, kortisol störningar och störningar i blodsockrets stabilitet, som till slut leder till försämrat immunförsvar.

Inom forskningen har man tagit bort distinktionen mellan bra och dålig stress, och fokuserar mer på hur olika människor hanterar stress och vilka andra faktorer finns som kan orsaka negativa biverkningar av stressen, framförallt den långvariga eller den sekventiella stressen som ofta förekommer av obalans i livspusslet eller av en dålig arbetsmiljö. Det har även visat sig att långvarig stress inte behöver påverka hälsan negativt, så länge den är måttlig och andra livsfaktorer inte påverkas.

Nuvarande behandlingar mot stress och utbrändhet

Sjukskrivning på grund av stress och utbrändhet har ökat stadigt enligt Försäkringskassan och SCB.  För närvarande är de principiella behandlingsmetoderna antidepressiv medicin, samtalsterapi och KBT. För vissa personer kan även trädgårdsterapi eller arbetsträning förekomma. För närvarande är väntetiderna långa för vissa typer av behandlingar, och speciellt om man har insjuknat för första gången. Finns det andra verktyg att tillgå som kan korta ner väntetiderna? Ja. Inom forskningen har man sedan 90-talet använt VR som verktyg för att tackla stress och utbrändhet.

Är VR för stresshantering lika bra som KBT?

Kognitiv beteendeterapi och medicin är den rekommenderade standardbehandlingen mot ångest och sömnsvårigheter. Väntetiderna för behandling kan dock vara långa, vilket kan innebära förlängd sjukskrivningstid. För att få ut behandling till fler undersökte forskare möjligheten att ta till VR som behandlingsform för stress och utbrändhet hos lärare och sjuksköterskor som upplevde höga nivåer av stress. Försökspersonerna delades in i tre grupper: KBT-gruppen (n = 42), VR-gruppen  (n = 40) och väntelistan (n = 39). Både VR- och KBT-gruppen fick även biometriska mätningar av hjärtslag och svettningar för att mäta stressreaktion under och efter experimentet. Försökspersonerna var män (n = 48) och kvinnor (n = 73) med medelåldern 39 till 46 (åldersspannet återgavs ej i studien). Mer om processen och tekniken finns i originalartikeln.

Studie i VR för stresshantering

KBT-gruppen fick guidade visualiseringar och mental träning inför stressfulla situationer, VR-gruppen fick simuleringar samt guidad träning av konfrontationer med stressfulla situationer.

Både KBT- och VR-gruppen lyckades få ner sina stressnivåer samt fick verktyg för att hantera stressfulla situationer bättre än väntelistan, det vill säga de som inte fick några åtgärder för sin stress. VR-gruppen visade dessutom att VR var mer effektiv än KBT när det gällde att få ner ångest och anamma nya coping-strategier. Tyvärr fick studien, likt många andra av dess sort, aldrig en uppföljning och därmed saknas utvärderingen av långtidseffekten av de olika strategierna. Däremot finns det många studier som har gjort uppföljning som visar att effekter är “överförbara” till den fysiska världen även efter behandling.

KBT och VR är därmed “jämställda” i effekt, vilket har visat sig i flertal studier. Resultaten är inte förvånande då VR bara är ett förlängt verktyg för KBT, ett evidensbaserat terapiformat.

VR, EEG och mindfulness, en perfekt symbios mot utbrändhet?

VR headsets är frekvent använda inom stressforskning som behandlingsmetod. Möjligheten att kontrollera situationer och skapa miljöer utifrån patientens behov gör VR attraktiv för terapefter. Många patienter, speciellt de som har en annan underliggande psykiatrisk diagnos utöver stress och utbrändhet, behöver den avskärmning och kontroll som VR erbjuder.

I en fallstudie introducerade forskare VR som kompletterande verktyg vid DBT för en patient som led av stress och borderline personlighetsstörning (hon fann det svårt att vidhålla motivationen att fortsätta med sin behandling). Det resulterade i att alla parametrar så som stressnivåer och suicidala tankar minskade avsevärt med hjälp av introduktionen av VR.

Flera studier har också använt EEG biofeedback för att träna personer att “avlägsna” toppar och dalar i sina hjärnaktiviteter och skapade spel som belönar fokus och balans. Genom att lära försökspersonerna att fokusera på ett objekt eller en situation och använda sig av mindfulnessprinciper där man lär sig att skala av informationsflöden, kunde försökspersonerna förbättra sitt fokus och hantera sin stress bättre även utanför VR situationen.

PsychVR från MIT är ett sådant projekt som använder EEG som kontroller för VR miljön och “belönar” mindfulness.

”Är det inte bättre att vara i en riktig skog?”

Som nämnt tidigare anser många forskare att VR är jämställt traditionell KBT. Svenska forskare har även utvärderat om VR genererade naturmiljöer är lika bra på att sänka stressnivåerna (både de som man upplever men även det fysiologiska; hjärtfrekvensen och kortisolnivåerna) och kom fram till att de var lika effektfullt att exponeras för naturljud i VR. 

Självklart är en vacker dag vid en fantastisk sjö mycket mer prefererat av både patienter och behandlare än ett VR headset, men vid de tillfällen då patienten är för dålig (antingen fysiskt eller psykiskt) för att ta sig till naturmiljöer, finns möjligheterna att nyttja VR som stöd i behandlingen.

”Tröttas personerna inte ut ännu mer av teknologi och skärmar?”

Olikt att sitta framför en vanlig skärm, är fokusområdet för ögonen i VR mer lik “den naturliga” miljön. Mycket av terapiinnehållet är dessutom “passivt”, det vill säga att man tar in miljön och följer en röst som ger kommandon för avslappning och andning. Ibland krävs det handlingar, men för Oculus Rift och HTC Vive är kontrollerna intuitiva och simulerar den egna handen. Det ska inte medföra kognitiv belastning. Självklart blir det en sådan om upplevelsen är dåligt designad, men terapimjukvaror är oftast noga granskade av psykologer innan de släpps till patienterna. Självklart kan ögontrötthet och ögontorrhet uppstå, men det är efter en mycket lång session.

Kan jag använda VR som avkoppling?

Om du känner av symptom på stress och utbrändhet bör du prata med vården först och främst. Ju snabbare du får vård, desto större chansen är att du återhämtar dig snabbt. Om du däremot känner måttlig stress och vill lära dig lättare avkopplingsmetoder finns flera appar ute på marknaden.


Nedanstående lista innehåller gratisappar som finns för både iOS och Android. Inga av dessa är vetenskapligt utvärderade men följer mindfulness-principer med fokus och avslappning.

Tips på VR-appar för avkoppling / avslappning

Detta är en av våra artiklar på temat ”VR i vården”. För dig som vill fördjupa dig i detta spännande område så har vi samlat all information du kan tänka dig med både våra egna och andras artiklar på vår portalsida. Där avhandlar vi: ”Tillämpningar & case på VR inom vården” – ”Studier/forskning” – ”Risker/baksidor” – ”Hur ni kan implementera VR i er vårdverksamhet”, och mycket mer. Kolla in VRSveriges vägledning till VR i vården!

Almira Thunström

Almira Osmanovic Thunström är projektanställd verksamhetsutvecklare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar med utveckling av AR/VR projekt på Psykiatri Affektiva, Östra Sjukhuset. Hon har forskat/studerat neurovetenskap på doktorsnivå på Karolinska Institutet. Hon spenderar väldigt mycket tid med artificiella människor i virtuella världar, men är väldigt social ändå. Almira driver VRpsykiatri.se, portalen med alla kontakter och resurser du behöver för att aktivera VR som behandlingsform inom psykiatrin.

WordPress Security